[ad_1]
Den 19 juli 1942 – för nästan precis 80 år sedan – säkrade GIF Sundsvall en av föreningens första, och fortfarande största, triumfer. Norrländska mästerskapet gick till Sundsvall, efter att laget besegrat IFK Holmsund med 2–1 i finalen.
Det man måste ha i åtanke är att Norrland på den här tiden i mångt och mycket var avskuret från övriga Fotbollssverige. Det dröjde fram till 1953 innan lag norr om Dalälven ens tilläts delta i det nationella seriesystemet (och fram till 1965 innan GIF Sundsvall blev det första norrländska laget i Allsvenskan). Därför var just Norrlandsmästare det finaste en fotbollsspelare i Sundsvall hade möjlighet att bli 1942.
GIF Sundsvall spelade säsongen 1941/1942 i nordöstra Uppsvenskan, där laget låg tvåa efter höstsäsongen, efter tre kryss och en oväntad förlust mot Ljunga på bortaplan. När serien drog igång igen i början av maj var man därför två poäng bakom ledande Vivstavarv. Men GIF inledde vårsäsongen med att bortaslå serieledarna med 1–0, efter mål av Otto Jonsson. Och det var bara början. Laget vann samtliga sju matcher under våren och vann till sist serien ganska komfortabelt.
I kvartsfinalen lottades GIF Sundsvall mot jämtländska Järpen på bortaplan, vilka betvingades med 2–0, båda målen gjorda av den tidens store GIF-skyttekung Sven Wallin. Därmed var det klart för semifinal, där Kramfors väntade på Idrottsparken i Sundsvall.
Semifinalen blev en, enligt dåtida skribenter, sömnig tillställning, men trots det vann GIF Sundsvall komfortabelt med 4–1. Då Sven Wallin saknades på grund av skada fick andra kliva fram; dessa andra var tvåmålsskytten Otto Jonsson och Gustav Sahlin och Arne ”Trusse” Andersson, som gjorde varsitt mål.
Finalklart mot IFK Holmsund således; även detta på ett för dagen högsommarvarmt IP. Flera av GIF-spelarna hade under förmiddagen setts sola på Fläsian, vilket inte mottogs väl av en nervös hemmapublik – men det löste sig ju bra ändå. Bortalaget tog förvisso ledningen efter 20 minuter genom André Sandberg, men direkt efter avspark kvitterade GIF. Dick Andersson sköt ett skott som Holmsunds målvakt Zackrisson släppte retur på – och på den var Bengt ”Särna” Jonsson framme och slog in kvitteringen. Tio minuter före halvtid sköt sedan Sven Wallin in matchavgörande 2–1; även det på en målvaktsretur.
Överhuvudtaget är 1942 en av föreningens absolut mest framgångsrika säsonger någonsin. Förutom Norrlandsmästare kunde man senare under sommaren även titulera sig distriktsmästare för tredje gången, efter att först ha kryssat, 1–1, mot Matfors i finalen på Idrottsparken, och i omspelsmatchen vunnit med 2–1. Dessutom tog laget en fin skalp, då vi besegrade ex-allsvenska Brage med 6–3 i Svenska Cupen – en skräll som gav eko i hela Fotbollssverige. I kommande omgång blev det dock storstryk, 6–0, mot regerande cupmästarna Helsingborg. Men GIF fick beröm av helsingborgarna, där många var förvånade över att även lag från Norrland kunde bjuda på fin fotboll.
Totalt förlorade GIF Sundsvall bara två matcher under säsongen 1941/1942. Mot Ljunga i serien och mot Helsingborg i Svenska cupen.
[ad_2]
Source link